lunes, 21 de abril de 2014

ATHENA FARROKHZAD [11.567] Poeta de Irán


Athena Farrokhzad

Athena Farrokhzad, nacida el 23 de agosto de 1983 en Teherán, Irán, es una poeta sueca, crítica literaria, traductora y dramaturga. Es maestra en Sdkrivarlinjen en Escandinavia Folkhögskola Episcopal Arno. Farrokhzad creció en Hammarkullen y Askim en Gotemburgo. Ahora vive en Bagarmossen en Estocolmo.

Bibliografía 

Vitsvit, Albert Bonnier editorial 2013






[Mi familia aterrizó aquí a bordo de una filosofía marxista]

Mi familia aterrizó aquí a bordo de una filosofía marxista 

Mi madre enseguida llenó la casa de enanitos de porcelana
Sopesando los pros y los contras de los árboles navideños de plástico
como si el problema fuera suyo

Durante el día distinguía entre vocales largas y cortas
como si los sonidos que salían de su boca
pudieran lavarle el aceite de oliva de la piel

Mi madre derramaba lejía por entre la sintaxis
Al otro lado de los signos de puntuación sus sílabas se volvieron más blancas 
que un invierno en el norte

Mi madre nos construyó un futuro a base de una gran cantidad de vida
En el sótano del chalet suburbial almacenaba los botes de conserva
como preveyendo una guerra

Por las noches buscaba recetas y pelaba patatas
como si fuera su historia la que estaba cifrada 
en el plato Janssons frestelse

Y pensar que yo chupé esos pezones
Pensar que ella metía su barbarie en mi boca

Traducción: Caterina Pascual Söderbaum





[Min familj anlände hit i en marxistisk idétradition]

Min familj anlände hit i en marxistisk idétradition

Min mor fyllde genast huset med prydnadstomtar
Vägde plastgranens för- och nackdelar mot varandra
som om problemet vore hennes

På dagarna skiljde hon mellan långa och korta vokaler
som om ljuden som kom ur hennes mun
kunde tvätta olivoljan ur huden

Min mor lät blekmedlet rinna genom syntaxen
På andra sidan skiljetecknet blev hennes stavelser vitare
än en norrländsk vinter

Min mor byggde oss en framtid av livskvantitet
I förortsvillans källarförråd radade hon upp konservburkar
som inför ett krig

På kvällarna letade hon recept och skalade potatis
som om det var hennes historia som fanns chiffrerad
i Janssons frestelse

Tänk att jag sög på de brösten
Tänk att hon stoppade sitt barbari i min mun







[Mi madre dijo: Voy a recuperar lo que me pertenece]

Mi madre dijo: Voy a recuperar lo que me pertenece
Afrontarás la muerte privada de una lengua
Sin habla llegaste, sin habla partirás
Mi padre dijo: Escribía sobre el pan y la justicia
y mientras el hambriento supiese leer
el tipo de letra no me importaba
Mi padre dijo: Las serifas me pinchan los dedos

Mi padre dijo: Cuánta resistencia puede ofrecer la grasa humana
antes de que se permanenten en ella los latigazos
Mi padre dijo: Si olvidaras el alfabeto
lo encontrarías grabado en mi espalda

Mi padre dijo: No es hasta que perdonas a quien te ha delatado que comprendes lo que significa la violencia

Mi padre dijo: Hay a quienes los ejecutaban al alba antes de que levantara el sueño
Mi madre dijo: Hay quienes tuvieron que pagar por las balas
para poder enterrar a sus hijas

Mi madre dijo: En la noche de qué triunfador nos ha arrojado este triunfo

Mi padre dijo: Tu tío nos llegaba entre los crujidos de la línea telefónica
Tu tío refinaba sus parábolas con cada latigazo

Mi hermano dijo: No me entierres aquí
Entiérrame donde los latigazos sean virtuales

Mi tío dijo: Lo olvidarás todo
menos el recuerdo que recordarás para siempre
Recuerdo que antes de la guerra el soldado mascaba con mis dientes
El agitador gritaba con mi garganta

Mi tío dijo: Por mis hombros cargados
por mi sonrisa constante
Por este montón de piedras que una vez fue mi casa

Mi tío dijo: Hay algún charco en donde la guerra no haya lavado sus manos ensangrentadas

Mi tío dijo: Hay quienes eran ejecutados en cada amanecer
Hay quienes se quedaban para presenciar la ejecución de las sentencias

Mi madre dijo: Por qué invocan a Dios desde los tejados
Acaso han olvidado que era Dios quien sostenía el látigo
cuando torturaban a sus madres

Mi madre dijo: Muéstrame a aquel que habita su rostro
y te mostraré a aquel que ningún rostro merece

Mi hermano dijo: Quiero saber quién fue humillado por mi culpa
En qué afinidades he incurrido
y qué represalias me esperan

Mi hermano dijo: Hay carnicerías que se cometerán eternamente por un signo que nadie recuerda

Mi tío dijo: Qué será de nosotros cuando hayamos conquistado nuestra liberación
con los mismos medios que nos han mantenido cautivos

Mi padre dijo: Cuerpos sin claridad, cuerpos sin sombra

Mi hermano dijo: La costumbre de arrodillarse será sustituida por la alegría de mandar

Mi padre dijo: Hay una guerra que transcurre dentro de mis vísceras
Hay un enemigo que se abalanza desde mis manos y mis labios

Mi hermano dijo: Hay una fiebre que sube con cada golpe
Hay una máquina que martillea estando apagada

Mi padre dijo: La violencia es un lenguaje en el que la mano se distingue

Mi padre dijo: Cuando demos según capacidad y recibamos según necesidad
Mi madre dijo: Cuando demos según capacidad y recibamos según necesidad
Mi hermano dijo: Cuando todas las injusticias y la historia misma se acaben
Mi abuela dijo: Cuando seas tan vieja como yo
Entonces se acabarán las injusticias y la historia misma

Mi padre dijo: No me entierres aquí
Entiérrame donde toda propiedad haya sido expropiada
No me pongas una lápida, dedícame tus días felices

Mi madre dijo: Es mejor soñar que estás muerto
Que morir de los tantos sueños que te inventan

Mi abuela dijo: No me entierres aquí
Entiérrame donde crece la menta junto a los arroyos
Prepara un banquete, sirve mi mejor guiso

Mi tío dijo: La guerra nunca ha terminado
Sólo tú terminaste de ser una víctima de la guerra

Mi madre dijo: No me entierres aquí
Entiérrame donde la pátina de la civilización esté desconchada
Escupe mi lengua, devuélveme la leche

Traducción: Caterina Pascual Söderbaum






[Min mor sa: Jag ska återta det som tillhör mig]

Min mor sa: Jag ska återta det som tillhör mig
Du ska möta döden berövad på språk
Mållös är du kommen, mållös ska du gå

Min far sa: Jag skrev om bröd och rättvisa
och så länge den utsvultne kunde läsa
gjorde mig typsnittet detsamma
Min far sa: Seriferna sticker i mina fingrar

Min far sa: Hur mycket motstånd kan människofettet bära
innan piskrappen permanentas
Min far sa: Om du glömmer bort alfabetet
hittar du det på min ryggtavla

Min far sa: Först när du förlåter den som angett dig vet du vad våld vill säga

Min far sa: Det fanns de som avrättades i gryningen innan sömnen skingrats
Min mor sa: Det fanns de som fick betala för kulorna
för att få begrava sina döttrar

Min mor sa: In i vilken segrares natt slungade denna seger oss

Min far sa: Din morbror fanns med på en knastrande telefonlinje
Din morbror raffinerade sina liknelser med varje piskrap

Min bror sa: Begrav mig inte här
Begrav mig där piskorna är virtuella

Min morbror sa: Allting kommer du att glömma
utom minnet som du alltid kommer att minnas
Jag minns att innan kriget tuggade soldaten med mina tänder
Agitatorn skrek med min hals

Min morbror sa: För mina sluttande axlars skull
för mitt ständiga leende
För denna stenhögs skull som en gång var mitt hus

Min morbror sa: Finns det någon pöl där kriget inte tvättat sina blodiga händer

Min morbror sa: Det fanns de som avrättades i varje soluppgång
Det fanns de som stannade kvar och såg domsluten verkställas

Min mor sa: Varför åkallar de gud från hustaken
Har de glömt att det var gud som höll i piskan
när deras mödrar torterades

Min mor sa: Visa mig den som bebor sitt ansikte
så ska jag visa dig den som inget ansikte förtjänar

Min bror sa: Jag vill veta vem som förnedrades för min skull
Vilka affiniteter jag gjort mig skyldig till
och vilka repressalier som väntar

Min bror sa: Det finns en slakt som alltid ska pågå för ett tecken ingen kan minnas

Min morbror sa: Vad ska det bli av oss sedan vi utkämpat vår befrielse
med samma medel som hållit oss fångna

Min far sa: Kroppar utan klarhet, kroppar utan skugga

Min bror sa: Vanan att knäböja ska ersättas av glädjen att befalla

Min far sa: Det finns ett krig som utspelar sig i innanmätet
Det finns en fiende som störtar fram ur mina händer och läppar

Min bror sa: Det finns en feber som eskalerar för varje slag
Det finns en maskin som hamrar i avstängt läge

Min far sa: Våldet är ett språk i vilket handen excellerar

Min far sa: När vi ger efter förmåga och får efter behov
Min mor sa: När vi ger efter förmåga och får efter behov
Min bror sa: När alla orättvisor och historien själv tar slut
Min mormor sa: När du är lika gammal som jag
Då ska alla orättvisor och historien själv ta slut

Min far sa: Begrav mig inte här
Begrav mig där all egendom exproprierats
Ge mig ingen gravsten, tillägna mig dina sötebrödsdagar

Min mor sa: Det är bättre att drömma att man är död
än att dö av alla drömmar som uppfinner en

Min mormor sa: Begrav mig inte här
Begrav mig där myntan växer längs med bäckarna
Duka en festmåltid, servera min godaste gryta

Min morbror sa: Kriget har aldrig tagit slut
Du har bara slutat vara krigets offer

Min mor sa: Begrav mig inte här
Begrav mig där civilisationens fernissa flagnat
Spotta ut mitt språk, ge mig mjölken tillbaka

© Athena Farrokhzad & Albert Bonniers Förlag
De: Vitsvit









[Min far sa: En sked för bödlarna]

Min far sa: En sked för bödlarna
en sked för befriarna
en sked för de hungrande massorna
Och en sked för mig

Min mor räckte glaset till sin mor och sa: Nu är vi kvitt
Här har du mjölken tillbaka

Min mormor sa: Din mor härstammar från den uppgående solen
Hon fick namn efter blomsterknoppen för hon föddes på våren
Din mor gav dig namn efter en krigerska för att utrusta dig för vintern

Min mormor sa: I Marghacho om våren växte myntan längs med bäckarna
Förtäljer dikten du skriver någonting om detta
Min mormor sa: Din osnutna lilla byracka
Kom hit ska jag ta dina mått och sticka dig en ylletröja

Min mor sa: Om vi möts igen ska vi låtsas att vi inte kände varandra
när du var hungrig och det var jag som bar på mjölken

Min bror sa: Svarta gryningsmjölk, vi dricker dig om natten

Min bror sa: Det förflutna är ett övergrepp som aldrig ska fullbordas

Min mor sa: Skriv så här
För mina utsikters skull offrade min mor allt
Jag måste bli henne värdig
allt jag skriver ska vara sant

Min mormor sa: Skriv så här
Mödrar och språk liknar varandra
i det att de oupphörligen ljuger om allt

Min mor sa: Alla familjer har sina berättelser
men för att de ska fram krävs någon
med en särskild vilja att vanställa

Min mor sa: Du förvanskar skadan med din olyckliga lögn
Det finns en stumhet som inte kan översättas

Min bror sa: Det är alltid något ofullkomligt som förblir ofrånkomligt
Det är alltid något ofullständigt som fattas

Min mor sa: Din familj ska aldrig återhämta sig från lögnen som förpliktigar
Min far sa: Din familj ska aldrig återvända till hustaken när det svalnar
Min bror sa: Din familj ska aldrig återuppstå som rosor efter en brand

Min mormor sa: Det finns en tid för allt under himlen
tid att återvända till hustaken när det svalnar

Min mormor sa: Pistagenötter till den tandlösa
radband till den gudlösa
mattor till den hemlösa
och en mor till dig

Min far sa: Arbete till de arbetslösa
löner till de lönlösa
papper till de papperslösa
och en far till dig

Min bror sa: Sladdar till det trådlösa
organ till det kroppslösa
transfusioner till det hjärtlösa
och en bror till dig

Min mor sa: Syrgas till den livlösa
vitaminer till den håglösa
proteser till den benlösa
och ett språk till dig


No hay comentarios:

Publicar un comentario